Sommaren 1997 skulle komma att förändra mitt liv helt och hållet. Det var tidig sommar mellan 7:an och 8:an, jag skulle snart fylla 14 och livet rullade på som det skulle, sommarlov var ju som vanligt höjdpunkten på året. Min musiksmak vid den tidpunkten var alltjämt mer eller mindre osammanhängande sörja lite Prodigy (fat of the land) lite No doubt (Tragic kingdom) lite Jumper lite Kent (Verkligen) lite Bloodhound gang och såklart Guns N Roses, min musiksmak var av den sk blandade sorten och väldans schizofren, jag lyssnade på allt som föll mej i smaken.
Jag lyssnade ofantligt mycket på P3 vid den tidpunkten tror radion gick i princip dygnet runt, vaknade till p3 somnade till P3. I en bilfärd på väg till dåvarande OBS bergvik så hörde jag en låt på P3 såklart som jag visste att jag hade hört X antal gånger tidigare men då enbart som bakgrunds ljud och jag hade enbart noterat att den var bra och inte så mycket mer. Nu däremot så såg jag chansen att verkligen lyssna ordentligt och bad min käre far att vrida upp volymen ordentligt på bilstereon. Och där var den, låten och bandet som skulle få mej att älska musik över allt annat. Radiohead hette gruppen Let down hette låten och dessutom Karma police spelades strax därefter. Jag var helt såld och hänförd, hade aldrig hört något liknande i hela mitt liv. Jag var helt enkelt tvungen till att införskaffa mej ett exemplar av albumet Ok Computer, lägligt så släpptes skivan den 16 Juni 1997 och jag fyller år den 20 juni så födelsedagspresenten var en självklarhet.
Skivan införskaffades på min födelsedag den 20 juni 1997 på Obs Bergvik vilket var den enda ”skivbutiken” jag kände till riktigt ordentligt då.
Radiohead blev en stor del av mitt liv, jag köpte allt som hade med dom att göra (Japp jag gillar att samla) och har i dagsläget runt 35 skivor x antal filmer och rariteter. Men det som var det bästa med upptäckten var även att dem fick mej att öppna upp ögonen för den brittiska musikscenen. Och inte all för lång tid därefter så hade jag köpt på mej en himlans massa nya skivor med nya och gamla brittska artister och band, Blur, Pulp, Oasis, Suede, Wallflowers, Bernard Butler, Beatles för att nämna några. Några av skivorna sålde jag till knastret under min Marilyn Manson revoultion vilket jag ångrar nu idag men har kvar de flesta iaf 
jag blev en sk brittpopare i min tycke och smak, försökte även klä mej därefter med varierande resultat 
och Musikmagasinet Q blev såklart min bibel. (Q är en svindyr engelsk musiktidning som går för runt 80 spänn här i Sverige, jag har runt 100 stycken tidningar! Jag sa ju att jag gillade att samla på saker).
Nu såhär i efterhand så har jag mycket att tacka P3 och Radiohead + de andra brittiska banden för. Det är tackvare dem jag började spela gitarr och skriva egna låtar och tack vare dem som jag gillar musik så mycket som jag gör nuförtiden.
1997 var ett bra år helt enkelt
Måste ju avsluta med en liten kavalkad av mina gamla favvolåtar Vassego ni som också gillade 1997.
Radiohead – Let Down
Pulp – Disco 2000
Blur - Beetlebum
Suede – Saturday night
